Taggad: teknikutveckling

Teknikneutraliteten, finns den?

Vid lagstiftning i områden som på något sätt styrs av teknik kan man välja att vara teknikspecifik eller teknikneutral. En av fördelarna med att vara teknikspecifik är att lagarna blir konkreta och det är lättare att styra hur olika delar påverkas. En av fördelarna med teknikneutral lagstiftning är att inte nya lagar måste skrivas så fort tekniken utvecklas. Det finns naturligtvis även nackdelar. Ett av argumenten mot teknikspecifik lagstiftning är att det krävs teknikexperter för att kunna skriva lagar som är teknikspecifika, teknikneutralitet är därför att föredra då lagstiftare inte behöver prata med olika experter. Problemet är bara att även teknikneutrala lagar kräver experter, något som blivit mycket tydligt i och med fildelningsproblematiken.

Ett av de stora problemen i fildelningsfrågan är att många tror att lagstiftningen är teknikneutral, vilket var tanken när lagarna stiftades, och att det bara är att använda de gamla lagarna på den nya tekniken. En bok är en bok oavsett om den är tryckt eller bara finns digitalt. Ett musikstycke är alltid ett musikstycke osv. Lagarna är dock inte teknikneutrala, de är hårt kopplade till trycktekniken. Våra upphovsrättslagar fungerar idag bara när det finns ett likhetstecken mellan ett verk och dess fysiska bärare. En bok i vår lagstiftning är den fysiska bok som innehåller information, inte informationen i sig. Nu har lagarna visserligen ”patchats” lite så att även e-böcker och mp3-filer mm hanteras av upphovsrättslagen, men problemen kvarstår. Hela vår upphovsrätt är skriven för en verklighet där det inte går att separera information från dess fysiska medium.

Alla uppdateringar av upphovsrättslagarna görs med syftet att lagstiftningen ska vara teknikneutral men inte förrän grunden skrivs om så vi får bort de gama teknikberoendena kommer vi få en lagstiftningen som fungerar. Alternativet är att släppa kraven på teknikneutralitet helt och skriva nya lagar för varje teknik och situation, något som jag inte tror är önskvärt.

Sverige har valt att ha en teknikneutral lagstiftning mycket för att slippa ha teknikexperter med vid all lagstiftning, det krävs dock ett större och större teknikkunnande för att kunna stifta neutrala lagar. Samhället blir bara mer specialiserat, något som påverkar alla yrkesgrupper. Det går inte längre att vara generalist och detta måste även gälla lagstiftare. Lagen och juridiken är inte ett eget isolerat ämne utan hänger ihop med övriga vetenskapliga discipliner. All specialisering i samhället ställer därför allt högre krav på lagstiftningen. Är det dags för ett paradigmskifte snart?

Integriteten inom Business Intelligence – 1:6 – Introduktion

Det här är den första och introducerande delen i en artikelserie om individens integritet inom Business Intelligence (BI). Artikelserien kommer att lyfta upp delar av BI-området som de flesta inte vet om eller tänker på och som påverkar den personliga integriteten. Serien består av fyra artiklar som var och en fokuserar på ett specifikt område samt en introducerande och en avslutande artikel.

  1. Introduktion
  2. Hur information sparas
  3. Kommunikationsövervakning
  4. Kontraktet mellan individ och företag
  5. Informationen används överallt
  6. Avslutning

Business Intelligence (BI) är ett paraplybegrepp för ett antal tekniker, metoder och verktyg som hjälper ett företag att förstå sin verksamhet och sin omgivning. I brist på ett bra svenskt begrepp kommer Business Intelligence eller dess vanliga förkortning BI att användas.

BI är ett område som växer sig allt större och som bara blir viktigare för företag. Ett företags BI-mognad kan beskrivas med många ramverk men ett enkelt sätt är bara beskriva hur företagsinformationen används: data, information, ”intelligence”. Det första steget är att samla in data. I den lägsta formen av BI-mognad finns en stor databas ofiltrerad företagsdata. För ett företag i detaljhandeln kan man tänka sig att det är försäljningsdata som sparas. Ur datat kan svar på enklare frågor tas: hur mycket har en viss butik sålt? Hur mycket av en viss vara har sålts? osv. När BI-mognaden ökar hamnar vi i informationssteget. BI-systemen hjälper till att sammanställa information ur det insamlade datat. På den här nivån kan man se jämförelser mellan butiker/produkter, följa upp kampanjer och titta på historik. Datat har fått mer värde. Det sista steget (steget som fler och fler av de större företagen i västvärlden börjar komma in i nu) är ”intelligence”-steget. I detta steg hjälper BI-systemen till att hitta mening och mönster i datat. Systemet meddelar själv om någon produkt säljer dåligt eller alltid säljs tillsammans med någon annan vara. Det är i det sista steget som frågor om den personliga integriteten blir som mest intressant och det är från den nivån som följande artiklar kommer att utgå.

Jag vill inte med artikelserien måla upp någon dystopi eller risk för Storebrorssamhälle men lagstiftningen kring informationshantering har inte hängt med i teknikutvecklingen och individer vet inte vad deras information används till. Artikelserien syftar därför till att öka medvetenheten om vad som händer med vår information.