Taggad: data

Jag väljer själv

Seth Godin skrev idag om en av skillnaderna mellan att något finns i begränsad mängd mot att det finns i överflöd.

This is what always happens when something goes from scarce to surplus. First we bathe in it, then we waste it.

Första gången jag verkligen märkte en stor beteendeförändring hos mig själv gällande scarce to surplus var när jag under studietiden började läsa dubbelt; under ett år läste jag filmvetenskap vid sidan av ingenjörsstudierna. Jag hade tidigare satt ett värde i att alltid gå på alla föreläsningar – man vill ju inte missa något. Föreläsningarna i filmvetenskap var på en annan plats och krockade naturligtvis med kurserna på KTH och jag tvingades prioritera. I och med att jag tvingades välja bort information insåg jag också att all information inte var nödvändig, kurserna gick bra i alla fall, och att jag kunde klara mig utan en del av den. Efter den terminen ser jag på möten/föreläsningar på ett helt annat sätt. Jag går inte längre på alla möten jag har möjlighet till, jag kan välja själv.

Nedstämd påsk med för många ägg

För några veckor sedan provade jag Google Labs tjänst Google Correlate. I korta drag kan man säga att tjänsten tar ett sökord och hittar andra sökord som korrelerar bäst, antingen över tid eller per stat i USA. Google själva ger denna beskrivning:

Many search terms vary in popularity over time. To find terms that vary in a similar way to your own time series, enter your data using the link above.

Vi kan börja med ett enkelt exempel losing weight. Google Correlate ger först och främst en lista på bästa korrelationerna:

  • burn calories
  • calories burned
  • exercises to do

Resultatet är kanske inte jättekonstigt, folk tenderar att söka på losing weight på ungefär samma sätt som burn calories. Google Correlate ger även ett diagram över sökaktiviteten vilket också är intressant och man ser inga konstigheter när det gäller lose weight. Det finns en ökning i total aktivitet mellan varje år, toppar precis efter nyår och en dip i samband med julhelgerna.

Jag gjorde sedan en enkel sökning på ordet easter. Aktivitetsgrafen visar toppar i skiftet mars/april men ligger still nere vid 0-nivån i övrigt. Jag ville i det här fallet prova en annan funktion: förskjutning av tidserien. Google Correlate kan visa vilka söktermer som vanligtvis söks på en vecka efter en annan term osv.

Den term som bäst korrelerar direkt med easter är easter songs tätt följd av picture of easter och easter story. Förskjuter man tidserien en vecka blir termen istället holy humor, det kanske blev för mycket av nedstämdheten under långfredagen?

Flyttar man tidserien två veckor blir termen istället shelf life of hard boiled eggs, något som säger en hel del om hur påsken firas.

Olagligt att länka

Den 10 November fälldes en man i tingsrätten för upphovsrättsbrott efter att ha lagt upp en länk på sin webbplats. Hela domen kan läsas här, tack till Peter Sunde för dokumentet.

Mannen driver ett forum för diskussioner om ishockey och framförallt hans favoritlag Södertälje Sportklubb (SSK). I detta forum lade han upp en länk till en oskyddad öppen dataström från en webbserver som drivs av C More Entertainment AB, företaget som tillhandahåller Canal+ i Sverige. I denna dataström skickade C More Entertainment AB ishockeymatcher, pay-per-view-matcher som man betalade extra för om man såg dem på Canal+.

Först fastställer tingsrätten att de sända ishockeymatcherna omfattas av upphovsrättsskydd, vilket inte känns speciellt kontroversiellt. Det är dock det senare i domen som ställer till problem.

Tingsrätten går på samma linje som Högsta Domstolen gjort i ett tidigare fall och menar att det är att betrakta som offentligt framförande att länka till material på Internet.

I rättsfallet NJA 2000 s. 292 tog Högsta domstolen fasta på att en besökare på den hemsida som den tilltalade hade ansvar för bara hade att klicka på den länk som den tilltalade hade anordnat, att besökaren därmed omedelbart förflyttades till den musikfil som besökaren var intresserad av och att denna fil därmed blev tillgänglig för överföring till besökaren egen dator. Högsta domstolen konstaterade att det i målet aktuella tillgängliggörandet av musikfilerna därför var att bedöma som offentligt framförande.

Det är egentligen inte konstigt att den som innehar upphovsrätten för ett skyddat verk själv får bestämma hur verket kopieras eller framförs. Att sända matcher som C More Entertainment AB innehar upphovsrätten för utan att först fått tillstånd för det är alltså att betrakta som felaktigt. I den aktuella domen är dock situationen en helt annan. Det offentliga framförandet gjordes inte när länken skapades utan när C More Entertainment AB skickade ut en helt oskyddad dataström innehållande verket, en ström som vem som helst, varifrån som helst kan titta på utan någon som helst teknisk specialkompetens. Det enda som den dömde mannen gjort är att tala om för sina vänner var C More Entertainment AB visat sina matcher.

Jag skulle vilja göra en jämförelse med ett musikstycke som sänds på radio. Om jag talar om för någon att man kan lyssna på ett visst musikstycke på en viss frekvens och jag inte innehar någon upphovsrätt för stycket, gör jag mig då skyldig till upphovsrättsbrott? Eller om jag talar om för någon att man kan se Mona Lisa på Louvren och ger en beskrivning om hur man tar sig dit, gör jag mig så skyldig till upphovsrättsbrott?

Hade den dömde mannen dekrypterat dataströmmar, distribuerat dem från egna servrar eller försökt tjäna pengar på att routa strömmarna till tittare hade situationen varit helt annorlunda men nu var det inte så.

Sofia Mirjamsdotter skriver om fallet på Metro.se.

Integriteten inom Business Intelligence – 1:6 – Introduktion

Det här är den första och introducerande delen i en artikelserie om individens integritet inom Business Intelligence (BI). Artikelserien kommer att lyfta upp delar av BI-området som de flesta inte vet om eller tänker på och som påverkar den personliga integriteten. Serien består av fyra artiklar som var och en fokuserar på ett specifikt område samt en introducerande och en avslutande artikel.

  1. Introduktion
  2. Hur information sparas
  3. Kommunikationsövervakning
  4. Kontraktet mellan individ och företag
  5. Informationen används överallt
  6. Avslutning

Business Intelligence (BI) är ett paraplybegrepp för ett antal tekniker, metoder och verktyg som hjälper ett företag att förstå sin verksamhet och sin omgivning. I brist på ett bra svenskt begrepp kommer Business Intelligence eller dess vanliga förkortning BI att användas.

BI är ett område som växer sig allt större och som bara blir viktigare för företag. Ett företags BI-mognad kan beskrivas med många ramverk men ett enkelt sätt är bara beskriva hur företagsinformationen används: data, information, ”intelligence”. Det första steget är att samla in data. I den lägsta formen av BI-mognad finns en stor databas ofiltrerad företagsdata. För ett företag i detaljhandeln kan man tänka sig att det är försäljningsdata som sparas. Ur datat kan svar på enklare frågor tas: hur mycket har en viss butik sålt? Hur mycket av en viss vara har sålts? osv. När BI-mognaden ökar hamnar vi i informationssteget. BI-systemen hjälper till att sammanställa information ur det insamlade datat. På den här nivån kan man se jämförelser mellan butiker/produkter, följa upp kampanjer och titta på historik. Datat har fått mer värde. Det sista steget (steget som fler och fler av de större företagen i västvärlden börjar komma in i nu) är ”intelligence”-steget. I detta steg hjälper BI-systemen till att hitta mening och mönster i datat. Systemet meddelar själv om någon produkt säljer dåligt eller alltid säljs tillsammans med någon annan vara. Det är i det sista steget som frågor om den personliga integriteten blir som mest intressant och det är från den nivån som följande artiklar kommer att utgå.

Jag vill inte med artikelserien måla upp någon dystopi eller risk för Storebrorssamhälle men lagstiftningen kring informationshantering har inte hängt med i teknikutvecklingen och individer vet inte vad deras information används till. Artikelserien syftar därför till att öka medvetenheten om vad som händer med vår information.