Nedstämd påsk med för många ägg

För några veckor sedan provade jag Google Labs tjänst Google Correlate. I korta drag kan man säga att tjänsten tar ett sökord och hittar andra sökord som korrelerar bäst, antingen över tid eller per stat i USA. Google själva ger denna beskrivning:

Many search terms vary in popularity over time. To find terms that vary in a similar way to your own time series, enter your data using the link above.

Vi kan börja med ett enkelt exempel losing weight. Google Correlate ger först och främst en lista på bästa korrelationerna:

  • burn calories
  • calories burned
  • exercises to do

Resultatet är kanske inte jättekonstigt, folk tenderar att söka på losing weight på ungefär samma sätt som burn calories. Google Correlate ger även ett diagram över sökaktiviteten vilket också är intressant och man ser inga konstigheter när det gäller lose weight. Det finns en ökning i total aktivitet mellan varje år, toppar precis efter nyår och en dip i samband med julhelgerna.

Jag gjorde sedan en enkel sökning på ordet easter. Aktivitetsgrafen visar toppar i skiftet mars/april men ligger still nere vid 0-nivån i övrigt. Jag ville i det här fallet prova en annan funktion: förskjutning av tidserien. Google Correlate kan visa vilka söktermer som vanligtvis söks på en vecka efter en annan term osv.

Den term som bäst korrelerar direkt med easter är easter songs tätt följd av picture of easter och easter story. Förskjuter man tidserien en vecka blir termen istället holy humor, det kanske blev för mycket av nedstämdheten under långfredagen?

Flyttar man tidserien två veckor blir termen istället shelf life of hard boiled eggs, något som säger en hel del om hur påsken firas.

Sammanhängande semester

Hörde på Vetenskapsradion i morse om en holländsk studie som säger att det är bättre med flera korta semestrar än en lång sammanhängande. Väl vid datorn letade jag upp nyhetsinslaget som ifrågasätter den svenska semesterlagstiftningen och stödjer den holländska studien.

Den svenska semesterlagstiftningen garanterar fyra sammanhängande veckor semester under sommaren. Men enligt Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stockholms universitet, bygger semesterlagen i Sverige inte på vetenskaplig grund.

Det har även höjts röster i bloggosfären om att studien kanske inte är helt relevant och att fyra veckors sammanhängande semester visst kan vara bra för individen.

Ingen verkar dock ha kommenterat den faktiska bakgrunden till garantin till fyra veckors sammanhängande semester (Semesterlag 1977:480, § 12). Även om lagen idag primärt ses som en bonus för den anställde är det från början ett sätt för ett företag att skydda sig mot olika typer av svindlerier. En anställd som förskingrar eller gör något annat oegentligt på jobbet kan städa upp och hålla koll så länge han/hon är på arbetsplatsen. När den anställde är borta en längre tid finns det möjlighet att upptäcka eventuella oegentligheter. Det har visat sig att det tar ungefär 3 veckor innan svindlerier upptäcks, och det är inte en slump att en majoritet av alla förskingrare har blivit upptäckta under sina semestrar.

Vad är en kopia egentligen

När TPB-frågan togs upp i hovrätten i höstas började jag fundera på vad en kopia verkligen är och nu har tankarna blivit en bloggpost.

När det gäller en skriven text är det ganska intuitivt vad en kopia är. Är texten likadan som hos originalet är det en kopia. Det som gör saken relativt lätt i det här fallet är att alfabetet är en djupt rotad och vida accepterad standard. I princip alla människor kan efter att bara titta på två texter avgöra om de är likadana, dvs att den ena är en kopia av den andra. I datorvärlden är det inte lika lätt.

Information lagras i en dator vanligtvis som ett magnetiskt spår. Den minsta enheten är antingen positiv eller negativ (1 eller 0) och genom att bunta ihop enheterna kan små sekvenser av ettor och nollor användas som ord. Ett sätt att översätta alfabetet till 1,0-sekvenser är att låta en serie av åtta tecken (1 eller 0) tillsammans utgöra en bokstav i det latinska alfabetet. Just den här översättningen kallas för UTF-8:

A – 01000001
B – 01000010
C – 01000011
D – 01000100

Sekvenserna av ettor och nollor kan även tolkas som numeriska värden i basen 2.

Översatt till det decimala talsystemet:
A – 41
B – 42
C – 43
D – 44

Ordet BAD skulle i UTF-8 lagras som 01000010 01000001 01000100. Denna sekvens kan även ses som ett enda stort tal (jämför med sekvensen 42 41 44 som kan läsas ut som fyrahundratjugofyratusen-etthundra-fyrtiofyra). Eftersom alla filer i en dator lagras som spår av ettor och nollor kan filerna även behandlas som om de bara vore stora tal.

Alla tal kan omvandlas till andra tal med hjälp av en transform. Man kan multiplicera det med 4, man kan dividera det med 3, addera ett godtyckligt tal etc. Det jag vill fråga mig är hur komplex en transform måste vara för att en fil inte ska anses vara en kopia av en annan fil.

Om vi för enkelhetens skull säger att vi har en textfil som innehåller texten till boken Harry Potter och de vises sten av J. K. Rowling. Texten är skyddad av upphovsrätten och det är inte tillåtet att göra kopior av texten utan tillstånd från J. K. Rowling. Om jag väljer att multiplicera talet som utgör textfilen med 2 kommer texten att bli en helt annan och alltså inte längre vara en kopia av det upphovsrättsskyddade verket. Är det ett brott mot upphovsrätten om jag tillgängliggör den nya filen? Är det ett brott om jag även säger att man ska dividera talet med 2 innan man försöker läsa det? Kopieras det skyddade verket när jag skapar kopian av det nya talet eller när någon annan dividerar talet?

Problematiken beror i mångt och mycket på att den upphovsrättslagstiftning som finns i Sverige inte skiljer på information och informationsbärare. I och med datorn har informationen frikopplats från dess bärare och juridiken har inte hängt med.

Olagligt att länka

Den 10 November fälldes en man i tingsrätten för upphovsrättsbrott efter att ha lagt upp en länk på sin webbplats. Hela domen kan läsas här, tack till Peter Sunde för dokumentet.

Mannen driver ett forum för diskussioner om ishockey och framförallt hans favoritlag Södertälje Sportklubb (SSK). I detta forum lade han upp en länk till en oskyddad öppen dataström från en webbserver som drivs av C More Entertainment AB, företaget som tillhandahåller Canal+ i Sverige. I denna dataström skickade C More Entertainment AB ishockeymatcher, pay-per-view-matcher som man betalade extra för om man såg dem på Canal+.

Först fastställer tingsrätten att de sända ishockeymatcherna omfattas av upphovsrättsskydd, vilket inte känns speciellt kontroversiellt. Det är dock det senare i domen som ställer till problem.

Tingsrätten går på samma linje som Högsta Domstolen gjort i ett tidigare fall och menar att det är att betrakta som offentligt framförande att länka till material på Internet.

I rättsfallet NJA 2000 s. 292 tog Högsta domstolen fasta på att en besökare på den hemsida som den tilltalade hade ansvar för bara hade att klicka på den länk som den tilltalade hade anordnat, att besökaren därmed omedelbart förflyttades till den musikfil som besökaren var intresserad av och att denna fil därmed blev tillgänglig för överföring till besökaren egen dator. Högsta domstolen konstaterade att det i målet aktuella tillgängliggörandet av musikfilerna därför var att bedöma som offentligt framförande.

Det är egentligen inte konstigt att den som innehar upphovsrätten för ett skyddat verk själv får bestämma hur verket kopieras eller framförs. Att sända matcher som C More Entertainment AB innehar upphovsrätten för utan att först fått tillstånd för det är alltså att betrakta som felaktigt. I den aktuella domen är dock situationen en helt annan. Det offentliga framförandet gjordes inte när länken skapades utan när C More Entertainment AB skickade ut en helt oskyddad dataström innehållande verket, en ström som vem som helst, varifrån som helst kan titta på utan någon som helst teknisk specialkompetens. Det enda som den dömde mannen gjort är att tala om för sina vänner var C More Entertainment AB visat sina matcher.

Jag skulle vilja göra en jämförelse med ett musikstycke som sänds på radio. Om jag talar om för någon att man kan lyssna på ett visst musikstycke på en viss frekvens och jag inte innehar någon upphovsrätt för stycket, gör jag mig då skyldig till upphovsrättsbrott? Eller om jag talar om för någon att man kan se Mona Lisa på Louvren och ger en beskrivning om hur man tar sig dit, gör jag mig så skyldig till upphovsrättsbrott?

Hade den dömde mannen dekrypterat dataströmmar, distribuerat dem från egna servrar eller försökt tjäna pengar på att routa strömmarna till tittare hade situationen varit helt annorlunda men nu var det inte så.

Sofia Mirjamsdotter skriver om fallet på Metro.se.

Integriteten inom Business Intelligence – 1:6 – Introduktion

Det här är den första och introducerande delen i en artikelserie om individens integritet inom Business Intelligence (BI). Artikelserien kommer att lyfta upp delar av BI-området som de flesta inte vet om eller tänker på och som påverkar den personliga integriteten. Serien består av fyra artiklar som var och en fokuserar på ett specifikt område samt en introducerande och en avslutande artikel.

  1. Introduktion
  2. Hur information sparas
  3. Kommunikationsövervakning
  4. Kontraktet mellan individ och företag
  5. Informationen används överallt
  6. Avslutning

Business Intelligence (BI) är ett paraplybegrepp för ett antal tekniker, metoder och verktyg som hjälper ett företag att förstå sin verksamhet och sin omgivning. I brist på ett bra svenskt begrepp kommer Business Intelligence eller dess vanliga förkortning BI att användas.

BI är ett område som växer sig allt större och som bara blir viktigare för företag. Ett företags BI-mognad kan beskrivas med många ramverk men ett enkelt sätt är bara beskriva hur företagsinformationen används: data, information, ”intelligence”. Det första steget är att samla in data. I den lägsta formen av BI-mognad finns en stor databas ofiltrerad företagsdata. För ett företag i detaljhandeln kan man tänka sig att det är försäljningsdata som sparas. Ur datat kan svar på enklare frågor tas: hur mycket har en viss butik sålt? Hur mycket av en viss vara har sålts? osv. När BI-mognaden ökar hamnar vi i informationssteget. BI-systemen hjälper till att sammanställa information ur det insamlade datat. På den här nivån kan man se jämförelser mellan butiker/produkter, följa upp kampanjer och titta på historik. Datat har fått mer värde. Det sista steget (steget som fler och fler av de större företagen i västvärlden börjar komma in i nu) är ”intelligence”-steget. I detta steg hjälper BI-systemen till att hitta mening och mönster i datat. Systemet meddelar själv om någon produkt säljer dåligt eller alltid säljs tillsammans med någon annan vara. Det är i det sista steget som frågor om den personliga integriteten blir som mest intressant och det är från den nivån som följande artiklar kommer att utgå.

Jag vill inte med artikelserien måla upp någon dystopi eller risk för Storebrorssamhälle men lagstiftningen kring informationshantering har inte hängt med i teknikutvecklingen och individer vet inte vad deras information används till. Artikelserien syftar därför till att öka medvetenheten om vad som händer med vår information.

Du blir lyckligare av hybris – eller lite hybris har ingen dött av.

Hybris är en variant av storhetsvansinne som härstammar från det gamla Grekland. Hybris bygger på överdriven självuppskattning, visar på överskattad kompetens och avsaknad av verklighetsförankring. Det är vanligt förekommande i grekisk litteratur och uppvisas när människor anser sig vara bättre än gudarna och inte vara i behov av deras hjälp. ”Hybris” har alltid haft en ganska negativ klang, men ska det vara så?

Lyckoforskningen visar allt mer att lycka är ett relativt begrepp. Det är först när man har det relativt bättre än sina jämlikar som lycka verkligen uppstår. Att vara rikast i ett dåligt kvarter gör dig lyckligare än att vara fattig i ett finare kvarter, även om din inkomst och levnadsstandard är högre i det finare kvarterat.

Marie Söderqvist Tralau skriver i Status – vägen till lycka att man blir lyckligare av att ha hög status, hennes argumentation och bevisföring kan man klart ifrågasätta men tankegången är intressant. Man kan passa på att påpeka att status inte finns utan relationer. Det är bara i relation till någon annan som en persons status kan vara hög eller låg. Tralaus statustankar stämmer alltså överens med idén om relativ lycka.

I ett mycket intressant TEDtalk, The riddle of experience vs. memory, säger Daniel Kahneman att upplevelser hanteras av minnet och inte av ”nuet”. Ett vackert musikstycke som pågått i 30 minuter kan förstöras av att inspelningen är dålig på slutet. Den subjektiva upplevelsen av stycket är därför inte beroende av summan av alla ”nu”-upplevelser (någon form av upplevelseintegral) utan av minnets rekonstruktion av musikstycket. Om stycket var tråkigt på slutet kommer minnet att lägga den upplevelsen på hela lyssnandet.

Hur ska vi få ovanstående lyckoargument att passa ihop med rubriken? Vi börjar med idén om att lycka är relativ. Om en person har hybris anser hon sig vara bättre än personerna i sin omgivning vilket, eftersom lycka är relativ, gör personen lyckligare. Vidare anser en person med hybris sig ha högre status än sin omgivning vilket, enligt Tralau, gör henne lyckligare. Slutligen visar Kahneman att upplevelser bara är minnets rekonstruktion av händelserna, borde då inte en känsla av hybris förstärka upplevelser och därmed skapa trevligare minnen och mer lycka?

Black Internet blockerar The Pirate Bay

Hovrätten har slagit fast tingsrättens dom gällande Black Internet och deras koppling till The Pirate Bay (TPB). Tingsrätten ansåg, i domen från i höstas, att det kan anses vara medhjälp till upphovsrättsbrott att tillhandahålla Internetuppkoppling till en tjänst som tillhandahåller upphovsrättsskyddat material.

Omständigheterna är sammantaget sådana att Black Internet genom att tillhandahålla Internetuppkoppling till fildelningstjänsten The Pirate Bay objektivt sett kan anses som medverkande till de intrång som användare av tjänsten och eventuellt andra gör sig skyldiga till.

Hovrätten har nu under våren gått på samma linje och fastslår tingsrättens beslut.

Tingsrätten förbjuder /../ Black Internet AB /../ att för allmänheten tillgängliggöra musikalbum /../ och filmverk och teveserier /../ genom att tillhandahålla uppkoppling till Internet till de tjänster som tillhandahålls via fildelningstjänsten The Pirate Bay /../

Black Internet är inte längre Internetleverantör åt TPB och tolkar domen som att de inte har rätt att låta deras kunder komma åt TPB. TPB har därför blivit helt blockerad för Black Internets kunder. SvD citerar Victor Möller på Black Internet.

Vi har läst beslutet som motparten skulle göra och då kommit fram till att vi måste spärra tillgången till sajten för våra kunder. Annars riskerar vi att tvingas betala vite, säger Victor Möller.

SvD skriver vidare och citerar hovrättsrådet Ulrika Stenbäck Gustavsson:

Beslutet innebar inte någon allmän övervakningsplikt över vad folk gör på nätet eller en generell plikt att stoppa nån från att ta sig in på The Pirate Bay. Det framgår tydligt i vårt beslut. Vårt beslut avser bara att Black Internet inte får ge internetuppkoppling till The Pirate Bay, säger Ulrika Stenbäck Gustavsson till SvD.se.

Med en sådan kommentar är det uppenbart att rätten inte förstått tekniken och hur Internet fungerar. Domstolarna fortsätter att fatta beslut utan att ta hänsyn till tekniken och hur besluten kommer att påverka samhället och tekniken framöver. Man får väl hoppas att domen överklagas och att det tas in lite mer teknikkompetens innan ett nytt beslut fattas.

Piratpartiet har skrivit ett inlägg på Brännpunkt om detta och hela domen finns att läsa på Piratpartiets webbsida.

Könsbyte i IT-branschen – den fula killen är en tuff tjej

Den klassiska popkulturbilden av en datorexpert har varit en överviktig, närsynt ensling med dålig hy och utan klädsmak – en riktig datornörd. Nörden är inte alltid överviktig, han kan även vara småväxt eller bara tanig. Det centrala är att han är oattraktiv och socialt missanpassad.

Dennis Nedry - Computer Geek Stereoype from Jurassic Parc

Även om den fula nörden fortfarande är det rådande stereotypen har bilden sedan ett par år tillbaka dock börjat förändras. Den nya nörden är en tuff, ofta snygg, tjej som kan ta vara på sig själv. Hon är precis som den manliga nörden en ensling och följer inte den sociala normen. Dock är hon snarare att betrakta som ouppnålig än oattraktiv.

Abby Sciuto - Cool Computer Chick from NCSI-series

En av de första hackertjejerna i mainstream-populärkulturen var Angela Bennett från filmen The Net (1995). Sedan dess har de kvinnliga datornördarna bara blivit vanligare. Nyare exempel är Abby Sciuto från tv-serien NCIS och Lisbeth Salander från Stieg Larssons Millennium-trilogi.

Vad kan denna förändring bero på och säger den något om samtiden? Det har alltid varit få kvinnor på de IT-relaterade utbildningarna och det har inte blivit bättre de senaste åren. Förändringen i populärkulturen verkar därför inte vara en konsekvens av en förändring i samhället. Kan det vara tvärt om? Att populärkulturen används för att skapa en förändring i samhället och göra IT-branschen mer jämställd. En mer cynisk inställning, om inte mer realistisk, är att anta att de kvinnliga datornördarna används i populärmedia som riktar sig till den manliga kundgruppen endast för att spela på männens sexuella fantasier och därmed öka försäljningssiffrorna. Oavsett vad anledningen till könsbytet är hoppas jag att vi kommer att få se en ökad andel kvinnor inom IT-sektorn. Det finns i alla fall vissa tecken som pekar på att förändringen är här för att stanna, se bara vilket yrke Mattel tycker man ska satsa på.

Barbie as Computer Engineer

Tysklands förbud mot öppenhet

I Tyskland trädde nyligen en lag i kraft som gör det förbjudet för privatpersoner att ha öppna wlan – trådlösa nätverk. Det ställs dock fast att ägaren till det trådlösa nätet inte kan hållas fullt ansvarig för illegalt material som färdas på det och det finns heller inga krav på hur säkert lösenordet skall vara eller att säkerheten underhålls. Det enda lagen säger är att när ett trådlöst nätverk sätts upp första gången måste ett lösenord anges.

Det ska bli intressant att se hur lagen fungerar i praktiken. Kommer tillverkare av accesspunkter tvingas sätta standardlösenord eller kan de ställas till svars om de inte har ett gränssnitt som direkt frågar användaren om de vill ange ett lösenord? Man kan även fråga sig hur Internetdelning på telefoner eller bärbara datorer hanteras. Det kan mycket väl vara så att användare inte vet om att de har oskyddade trådlösa nät. Man kan teoretisera ännu mer kring vad som skulle kunna hända då lagen inte verkar ta hänsyn till om wlanet ger tillgång till hela Internet eller bara en delmängd. Man kan tänka sig en utökning av trådlös identifikation (t ex RFID), betallösningar eller annan typ av synkronisering som sker över någon form av wlan. Sådana lösningar skulle kunna hindras av lagar som denna.

Det ser ut att vara en ganska tandlös lag, men det är oroväckande med alla ogenomtänkta regler kring tekniken. Detta är återigen en lag som försöker blidka musikindustrin och stoppa illegal fildelning, utan att titta på de andra konsekvenser som lagen kan få.

Människa-statsskicksinteraktion

Det går att styra ett land eller en stat på många olika sätt och det finns fördelar och nackdelar med alla statsskick och styrelseformer. En av storheterna som brukar lyftas fram för demokratin är att den tillåter sitt eget avskaffande. Om majoriteten av medborgarna föredrar ett annat statsskick står det dessa fritt att ersätta demokratin med något annat. Men vad händer om invånarna ångrar sig? Det finns ingen ångervecka eller bytesrätt när det gäller val av statsskick.

Larry Constantine har varit en pionjär inom mjukvarudesign, användbarhet och människa-datorinteraktion. Han har tagit fram sex principer som bör tillämpas för att ett gränssnitt ska bli lyckat. En av dessa principer kallar han för toleransprincipen. Toleransprincipen säger att ett gränssnitt ska vara tolerant och flexibelt för att användaren inte ska råka förstöra något. En viktig del av principen är att kommandon och åtgärder ska kunna ångras.

Här följer nu ett kort tankeexperiment om vad som skulle kunna hända om man använde toleransprincipen för att designa statsskick.

Demokrati

Vi startar med en demokrati. Hur demokratin är uppsatt spelar ingen roll men det är majoritetens beslut som gäller och majoriteten kan välja att byta statsskick närhelst den vill.

Befolkningen har plötsligt tröttnat på majoritetens förtryck och tröga processer, det kallas till folkomröstning och en kvalificerad majoritet beslutar att ersätta demokratin med en diktatur. Innan demokratin avskaffas tillsätter de en valberedning som intervjuar potentiella statsledare. Valberedningen presenterar sitt förslag och befolkningen väljer personen till ny diktator och demokratin går fredligt över till diktatur.

Den folkvalda diktatorn sköter sig väldigt bra det första året men det dröjer inte länge förrän korruption uppstår och befolkningen börjar känna sig åsidosatt. Det är nu som Constantines toleransprincip träder in. Befolkningen inser att en diktatur kanske inte var bättre än en demokrati och det kallas till en ”ångerfolkomröstning”. En majoritet av befolkningen beslutar i detta val att återgå till statsskicket som användes före diktaturen. Diktatorn avsätts och demokratin återinförs.

Diktatur

Om vi istället utgår ifrån en diktatur får ångerrätten en annan prägel. En diktator får av någon anledning för sig att demokrati är ett bättre sätt att styra landet. Diktatorn utlyser val och lämnar över styret till den valda regeringen. Det går ett par år och den före detta diktatorn börjar sakna att få bestämma. Han kommer att tänka på sin ångerrätt och återtar makten under fredliga former.