Teknikneutraliteten, finns den?

januari 20th, 2012 § 3 comments § permalink

Vid lagstiftning i områden som på något sätt styrs av teknik kan man välja att vara teknikspecifik eller teknikneutral. En av fördelarna med att vara teknikspecifik är att lagarna blir konkreta och det är lättare att styra hur olika delar påverkas. En av fördelarna med teknikneutral lagstiftning är att inte nya lagar måste skrivas så fort tekniken utvecklas. Det finns naturligtvis även nackdelar. Ett av argumenten mot teknikspecifik lagstiftning är att det krävs teknikexperter för att kunna skriva lagar som är teknikspecifika, teknikneutralitet är därför att föredra då lagstiftare inte behöver prata med olika experter. Problemet är bara att även teknikneutrala lagar kräver experter, något som blivit mycket tydligt i och med fildelningsproblematiken.

Ett av de stora problemen i fildelningsfrågan är att många tror att lagstiftningen är teknikneutral, vilket var tanken när lagarna stiftades, och att det bara är att använda de gamla lagarna på den nya tekniken. En bok är en bok oavsett om den är tryckt eller bara finns digitalt. Ett musikstycke är alltid ett musikstycke osv. Lagarna är dock inte teknikneutrala, de är hårt kopplade till trycktekniken. Våra upphovsrättslagar fungerar idag bara när det finns ett likhetstecken mellan ett verk och dess fysiska bärare. En bok i vår lagstiftning är den fysiska bok som innehåller information, inte informationen i sig. Nu har lagarna visserligen ”patchats” lite så att även e-böcker och mp3-filer mm hanteras av upphovsrättslagen, men problemen kvarstår. Hela vår upphovsrätt är skriven för en verklighet där det inte går att separera information från dess fysiska medium.

Alla uppdateringar av upphovsrättslagarna görs med syftet att lagstiftningen ska vara teknikneutral men inte förrän grunden skrivs om så vi får bort de gama teknikberoendena kommer vi få en lagstiftningen som fungerar. Alternativet är att släppa kraven på teknikneutralitet helt och skriva nya lagar för varje teknik och situation, något som jag inte tror är önskvärt.

Sverige har valt att ha en teknikneutral lagstiftning mycket för att slippa ha teknikexperter med vid all lagstiftning, det krävs dock ett större och större teknikkunnande för att kunna stifta neutrala lagar. Samhället blir bara mer specialiserat, något som påverkar alla yrkesgrupper. Det går inte längre att vara generalist och detta måste även gälla lagstiftare. Lagen och juridiken är inte ett eget isolerat ämne utan hänger ihop med övriga vetenskapliga discipliner. All specialisering i samhället ställer därför allt högre krav på lagstiftningen. Är det dags för ett paradigmskifte snart?

Begränsad kreativitet, fri produktivitet

december 7th, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

Jag satt på jobbet nyligen med uppgiften att rita stora flödesscheman för att visualisera processer. De färdiga processkartorna ska sparas i PowerPoint-dokument men jag satte mig och började skissa på A3-papper med blyertspenna och suddgummi. Att flytta rutor och hålla koll på kopplingar mellan pilar och cirklar är enklare i en dator där man inte behöver sudda och rita om och jag började därför fundera på varför jag valde pappret.

I samma veva funderade jag på hur kreativitet sporras av begränsningar och hur viktigt det är att det finns en ram att förhålla sig till. På ett trolleriseminarium nyligen där kreativitet låg i fokus diskuterades det hur svårt det är att komma på nya idéer från scratch, och hur mycket enklare det blir när det finns regler som måste följas. Det finns även många böcker och artiklar på ämnet kreativitet och begränsningar, en sökning på creativity constraints ger många källor för de som vill gräva sig djupare i detta.

Går det att applicera teorin om begränsningar på den kreativa processen att göra processkartor? Jag undrade om ett papper som är mindre begränsande än verktyg som Visio eller PowerPoint skulle vara sämre för kreativiteten och om jag då borde sätta mig vid datorn direkt istället. Efter att ha funderat ett tag och dryftat tanken med Joakim Lundblad blev det tydligt varför jag valde pappret. Det ligger i skillnaden mellan kreativitet och produktivitet. Begränsningarna i kreativiteten med arbetet med att skapa processkartor ligger redan i det definierade processkartsformatet, de organisatoriska strukturerna som processen förhåller sig till osv. Arbetet med att faktiskt rita kartorna är snarare att se som en producerande fas och då vill jag inte ha begränsningar som gör att mitt arbete tar längre tid eller blir mer mödosamt. Att rita på papper gav mig mer frihet att prova idéer och lägga ut processtegen på ett bra sätt än de stolpiga verktyg jag hade tillgång till i datorn.

Kreativitet behöver begränsningar men produktiviteten vill vara fri.

Följden av detta blir att jag uppfattar ett papper och en blyertspenna som betydligt mer fritt än att rita processkartor i PowerPoint. När det gäller texter börjar jag dock nästan alltid vid en ord/text-behandlare, även om slutresultatet ska handskrivas. I det fallet går det fortare och enklare att producera med datorns hjälp. Om långa dokument ska granskas och dispositioner ses över skriver jag dock gärna ut dokumentet och gör korrigeringarna med penna.

Ett område som vore spännande att studera, bland annat för att få fram bättre användargränssnitt, är när människor i kreativa yrken lämnar datorn och plockar upp papper och penna. Har ni några tankar kring detta?

Att snubbla i tankegångarna

december 6th, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

Jag skrev tidigare idag ett inlägg om hur man som konsult eller beslutsfattare kan underlätta sitt arbete genom att känna till lite om kognitiva bias. Niclas Lundblad skrev i förra veckan ett inlägg om Daniel Kahnemans nya bok och tar upp ett av problemen i rationalitetsdebatten.

Niclas lyfter fram problemen i experiment och frågeställning istället för att tycka synd om människan som inte tänker så bra, och bidrar därmed med en mer upplyftande bild av det mänskliga intellektet. Oavsett hur man väljer att definiera rationalitet och hur man beskriver de kognitiva processerna blir det bara mer och mer tydligt att den mänskliga hjärnan inte är gjord för att hantera logiska sentenser, data och specifika fakta. Hjärnan är byggd för mönster och sammanhang och fokuserar på det som är viktigt för att förstå världen i stort. Jag ställer mig på Niclas sida och försöker se positivt på den mänskliga rationaliteten.

Nulägesanalys av Cookie-lagen

november 21st, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

Jag var på ett seminarium om den nya Cookie-lagen i förra veckan. Seminariet anordnades av ADBJ och handlade om tillsyn och självreglering. Talare var Per Bergstrand från Post- och Telestyrelsen (PTS) och Henrik Nilsson som företrädde branschorganisationen IAB Sverige.

Vi börjar med att titta på vad den nya lagen faktiskt säger. Användandet av cookies regleras i 18 § i Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) 2003:389

Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan lagring eller åtkomst som behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst som användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt

Den stora skillnaden mot den ursprungliga lagen från 2003 är skärpningen till att användaren ska samtycka till användandet. Tidigare räckte det att användaren blev informerad om att cookies användes.

Många företag blev oroliga över skärpningen av lagen och få visste/eller vet vad samtyckeskravet faktiskt betyder. Det uttrycktes farhågor om att det skulle krävas pop-up rutor för godkännande varje gång det ska skrivas till eller läsas från en cookie, något som skulle påverka upplevelsen av surfandet mycket negativt.

PTS lät på seminariet meddela att de har valt att inte gå ut med riktlinjer kring cookie-användandet, mycket för att de inte känner att de kan tekniken ordentligt samt att de vill låta marknaden försöka lösa problemen själva.

IAB Sverige har under hösten satt ihop en projektgrupp med folk från olika stora företag för att ta fram riktlinjer för cookie-användandet. Det blir någon form av självsanering samt ska ge tekniskt hållbara förslag till tolkning av lagen. IAB Sverige släppte den färdiga rapporten Riktlinjer för användandet av cookies Kortfattat kom projektgruppen fram till två stora rekommendationer:

  • Informationen om att cookies används ska vara tydligare än den är idag. De har tagit fram en symbol som man kan använda, samt en webbsida man kan länka till där det ges mer information om vad cookies är, hur de fungerar och hur man tar bort dem om man vill det.
  • Att webbläsaren är inställd på att acceptera cookies är att betrakta som ett samtycke.

Den generösa tolkningen av samtycket är främst baserat på de förarbeten som finns, där det sägs att cookie-tekniken är en legitim teknik och att den nya lagen inte ska försvåra för användare eller webbsidesägare.

Det finns dock vissa problem med rekommendationerna. Ett samtycke kräver, i lagens mening, att man vet vad man samtycker till. När jag går in på en webbsida som sätter cookies och därefter läser vad de använder sina cookies till och inser att jag inte alls vill tillåta cookies från sidan, är det redan för sent.

Det här är dock inte det sista ordet i cookie-frågan. PTS har fått i uppdrag från regeringen att se över vad som hänt på marknaden sedan lagändringen, detta kommer ske under 2012. Först efter detta kommer PTS att påbörja sitt tillsynsansvar. Det är sedan inte förrän cookie-användandet prövats i domstol som vi vet vad som gäller. Man kan också tillägga att andra EU-länder håller på att se över sina egna lagstiftningnar kring cookies och på sikt kommer det att krävas en harmonisering inom EU, det finnns med andra ord mycket som kan hända.

Why your girl isn’t your broad

november 7th, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

När jag läste en bok på väg till jobbet förra veckan såg jag för första gången broad, det amerikanska slangordet för kvinna, utskrivet. Jag har aldrig egentligen funderat på hur ordet stavas eller var det kommer ifrån och på något undermedvetet plan har jag nog gjort någon koppling mot svenskans brud, eller någon variant på bird. Jag har jämställt innebörden i ordet med hur brud har använts i svenskan på senare tid: ”Spana in bruden!”, ”Check out the broad!”.

När jag läste ordet gick det upp för mig att det ju faktiskt betyder bred och jag kände att det blev dags för en etymologisk djupdykning. Efter att ha letat runt en del visar det sig att en vanlig missuppfattning är att man med broad menar kvinnans breda höfter. För att förstå hela sammanhanget måste vi dock bege oss till mitten av 1800-talet. Under 1800-talet började broad användas för att referera till spelkort (varför lämnar vi till ett annat tillfälle). Betydelsen överfördes sedan till andra papperskort av liknande utseende: tågbiljetter, operabiljetter mm. Under 1900-talets första decennium börjar namnet även användas för de matkuponger som användes, inte jättekonstigt då de också var papperslappar som påminde om spelkort.

Det intressanta inträffar sedan någon gång mellan 1912 och 1914 när broad för första gången används som ett nedlåtande namn för en prostituerad för att insinuera att hon inte är mer än en hallicks matkupong, ”you ain’t nothing but a pimp’s broad”.

Det ordet jag tidigare trodde bara var charmigt gangsterslang för kvinna visade sig vara en riktigt grov förolämpning, tänk så fel det kan bli när man tror att man behärskar ett språk.

Magiska pirater och rätten till mystik

oktober 9th, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

Under en trollerifilosofisk diskussion på ett möte med Svensk Magisk Cirkel under veckan som gick kom vi in på lite upphovsrättsliga frågor. Regelverket kring vad man får låna och vad man inte får låna inom den konstnärliga världen är inte helt enkelt och oftast handlar det mer om moralen hos de enskilda utövarna.

Den trollkarl som först publicerar en metod eller en presentation kan hävda upphovsrätt och ingen annan kan publicera/sälja/ta åt sig äran för samma metod eller presentation. När det gäller opublicerade trick eller akter är det svårare, och inom trollerivärlden när metoderna ska hållas hemliga är det ännu svårare att hävda upphovsrätt vid en eventuell tvist. Oavsett vad moral och regelverk säger lånas det hej vilt inom trolleribranschen.

En iakttagelse som gjordes var att lånandet accepteras av trollkarlar på ett sätt som det aldrig skulle accepteras av andra artister (jonglörer/akrobater/dansare) där knivslagsmål och hot är vanligt när någon anses ha stulit en akt eller en presentation. Trollkarlar däremot skriver på sin höjd ett argt inlägg på ett Internetforum. Vad beror då detta på? En möjlig anledning är relaterad till hur artisterna faktiskt blivit artister. Akrobater och dansare är oftast personer som redan innan de valt disciplin älskar att synas och vill uttrycka sig med hjälp av sin kropp. En trollkarl börjar ofta ensam och sitter på sin kammare med trolleriet som pussel. Ytterst få väljer trolleribanan för att få uttrycka sig och det blir därför eventuellt inte lika laddat med materialstöld.

Om man kan dra några djupare slutsatser om skillnaderna i upphovsrätten mellan olika konstformer väljer jag att nu lämna osagt och hänvisar istället till två videoklipp som illustrerar trolleristölden. Stulet material som visas upp i rikstäckande tv genererade bara några få upprörda poster på trolleribloggar, undrar vad som hade hänt om det hade varit musik eller någon annan konstform?

Penn & Tellers orginalakt
Stefan Odelbergs stulna akt – 8 minuter in i klippet

Jag väljer själv

september 2nd, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

Seth Godin skrev idag om en av skillnaderna mellan att något finns i begränsad mängd mot att det finns i överflöd.

This is what always happens when something goes from scarce to surplus. First we bathe in it, then we waste it.

Första gången jag verkligen märkte en stor beteendeförändring hos mig själv gällande scarce to surplus var när jag under studietiden började läsa dubbelt; under ett år läste jag filmvetenskap vid sidan av ingenjörsstudierna. Jag hade tidigare satt ett värde i att alltid gå på alla föreläsningar – man vill ju inte missa något. Föreläsningarna i filmvetenskap var på en annan plats och krockade naturligtvis med kurserna på KTH och jag tvingades prioritera. I och med att jag tvingades välja bort information insåg jag också att all information inte var nödvändig, kurserna gick bra i alla fall, och att jag kunde klara mig utan en del av den. Efter den terminen ser jag på möten/föreläsningar på ett helt annat sätt. Jag går inte längre på alla möten jag har möjlighet till, jag kan välja själv.

Nedstämd påsk med för många ägg

juli 22nd, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

För några veckor sedan provade jag Google Labs tjänst Google Correlate. I korta drag kan man säga att tjänsten tar ett sökord och hittar andra sökord som korrelerar bäst, antingen över tid eller per stat i USA. Google själva ger denna beskrivning:

Many search terms vary in popularity over time. To find terms that vary in a similar way to your own time series, enter your data using the link above.

Vi kan börja med ett enkelt exempel losing weight. Google Correlate ger först och främst en lista på bästa korrelationerna:

  • burn calories
  • calories burned
  • exercises to do

Resultatet är kanske inte jättekonstigt, folk tenderar att söka på losing weight på ungefär samma sätt som burn calories. Google Correlate ger även ett diagram över sökaktiviteten vilket också är intressant och man ser inga konstigheter när det gäller lose weight. Det finns en ökning i total aktivitet mellan varje år, toppar precis efter nyår och en dip i samband med julhelgerna.

Jag gjorde sedan en enkel sökning på ordet easter. Aktivitetsgrafen visar toppar i skiftet mars/april men ligger still nere vid 0-nivån i övrigt. Jag ville i det här fallet prova en annan funktion: förskjutning av tidserien. Google Correlate kan visa vilka söktermer som vanligtvis söks på en vecka efter en annan term osv.

Den term som bäst korrelerar direkt med easter är easter songs tätt följd av picture of easter och easter story. Förskjuter man tidserien en vecka blir termen istället holy humor, det kanske blev för mycket av nedstämdheten under långfredagen?

Flyttar man tidserien två veckor blir termen istället shelf life of hard boiled eggs, något som säger en hel del om hur påsken firas.

Sammanhängande semester

juli 18th, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

Hörde på Vetenskapsradion i morse om en holländsk studie som säger att det är bättre med flera korta semestrar än en lång sammanhängande. Väl vid datorn letade jag upp nyhetsinslaget som ifrågasätter den svenska semesterlagstiftningen och stödjer den holländska studien.

Den svenska semesterlagstiftningen garanterar fyra sammanhängande veckor semester under sommaren. Men enligt Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stockholms universitet, bygger semesterlagen i Sverige inte på vetenskaplig grund.

Det har även höjts röster i bloggosfären om att studien kanske inte är helt relevant och att fyra veckors sammanhängande semester visst kan vara bra för individen.

Ingen verkar dock ha kommenterat den faktiska bakgrunden till garantin till fyra veckors sammanhängande semester (Semesterlag 1977:480, § 12). Även om lagen idag primärt ses som en bonus för den anställde är det från början ett sätt för ett företag att skydda sig mot olika typer av svindlerier. En anställd som förskingrar eller gör något annat oegentligt på jobbet kan städa upp och hålla koll så länge han/hon är på arbetsplatsen. När den anställde är borta en längre tid finns det möjlighet att upptäcka eventuella oegentligheter. Det har visat sig att det tar ungefär 3 veckor innan svindlerier upptäcks, och det är inte en slump att en majoritet av alla förskingrare har blivit upptäckta under sina semestrar.

Vad är en kopia egentligen

mars 5th, 2011 § Kommentering avstängd § permalink

När TPB-frågan togs upp i hovrätten i höstas började jag fundera på vad en kopia verkligen är och nu har tankarna blivit en bloggpost.

När det gäller en skriven text är det ganska intuitivt vad en kopia är. Är texten likadan som hos originalet är det en kopia. Det som gör saken relativt lätt i det här fallet är att alfabetet är en djupt rotad och vida accepterad standard. I princip alla människor kan efter att bara titta på två texter avgöra om de är likadana, dvs att den ena är en kopia av den andra. I datorvärlden är det inte lika lätt.

Information lagras i en dator vanligtvis som ett magnetiskt spår. Den minsta enheten är antingen positiv eller negativ (1 eller 0) och genom att bunta ihop enheterna kan små sekvenser av ettor och nollor användas som ord. Ett sätt att översätta alfabetet till 1,0-sekvenser är att låta en serie av åtta tecken (1 eller 0) tillsammans utgöra en bokstav i det latinska alfabetet. Just den här översättningen kallas för UTF-8:

A – 01000001
B – 01000010
C – 01000011
D – 01000100

Sekvenserna av ettor och nollor kan även tolkas som numeriska värden i basen 2.

Översatt till det decimala talsystemet:
A – 41
B – 42
C – 43
D – 44

Ordet BAD skulle i UTF-8 lagras som 01000010 01000001 01000100. Denna sekvens kan även ses som ett enda stort tal (jämför med sekvensen 42 41 44 som kan läsas ut som fyrahundratjugofyratusen-etthundra-fyrtiofyra). Eftersom alla filer i en dator lagras som spår av ettor och nollor kan filerna även behandlas som om de bara vore stora tal.

Alla tal kan omvandlas till andra tal med hjälp av en transform. Man kan multiplicera det med 4, man kan dividera det med 3, addera ett godtyckligt tal etc. Det jag vill fråga mig är hur komplex en transform måste vara för att en fil inte ska anses vara en kopia av en annan fil.

Om vi för enkelhetens skull säger att vi har en textfil som innehåller texten till boken Harry Potter och de vises sten av J. K. Rowling. Texten är skyddad av upphovsrätten och det är inte tillåtet att göra kopior av texten utan tillstånd från J. K. Rowling. Om jag väljer att multiplicera talet som utgör textfilen med 2 kommer texten att bli en helt annan och alltså inte längre vara en kopia av det upphovsrättsskyddade verket. Är det ett brott mot upphovsrätten om jag tillgängliggör den nya filen? Är det ett brott om jag även säger att man ska dividera talet med 2 innan man försöker läsa det? Kopieras det skyddade verket när jag skapar kopian av det nya talet eller när någon annan dividerar talet?

Problematiken beror i mångt och mycket på att den upphovsrättslagstiftning som finns i Sverige inte skiljer på information och informationsbärare. I och med datorn har informationen frikopplats från dess bärare och juridiken har inte hängt med.

« Older Entries